Arenarummet – Stockholmsarenan

För er som läste mitt blogginlägg ”Vem skall klättra på Ericsson Globe” så har vi nu svaret. Två modiga killar från SGA Fastigheter monterade under morgonen webbkameran på plats på taket till världens största sfäriska byggnad – Ericsson Globe.

En stor skorsten står dock i min mening en aning i vägen – men jag tycker trots allt att det blir en bra vy över byggplatsen från denna vinkel. Tyvärr går det inte att göra så mycket åt skorstenen heller, även om jag gärna personligen hade rivit ner den…:)

Om du ska visualisera den framtida arenan kommer den att gå från Nynäsvägen (på den vänstra sidan), till Arenavägen på höger sida om byggplatsen och fortsätta bort förbi Systembolaget i den bortre änden av byggområdet. Jag hoppas att ni ska finna mycket nöje med vår nya installation. Passa även på att testa de verkliga SkyView gondolerna som tar dig personligen till toppen av Ericsson Globe – där kan du följa bygget live, vecka för vecka – minut för minut.

Modiga män

Den senaste tiden har det skrivits flitigt om gräskvaliteten och spelmöjligheterna på landets fotbollsplaner. Allt ifrån rädsla för snötäckta planer till leråkrar som möter fotbollsspelare och publik. Nu är både den Allsvenska säsongen och Superettan igång, men oron för om spelplaner ska hålla en hel säsong och kostnader för att upprätthålla kvaliteten är en ständigt aktuell fråga.

Jag läste en krönika i Göteborgs Posten idag där krönikören var väldigt övertygad om att konstgräs på bland annat Gamla Ullevi skulle belöna både publik och spelare med ett bättre spel. http://www.gp.se/sport/1.349384-konstgras-pa-gamla-ullevi-nu

Det går inte att blunda för att vi lever i ett land med en lång och mörk vinter, vilket naturligt påverkar gräskvaliteten. Bara uppvärmningen av det vinterpinade gräset kostar en ansenlig summa pengar och inte att tala om effekterna för miljön. Även jag är övertygad om att vi med konstgräs kan bidra till en bättre miljö och mer kvalitativa fotbollsmatch där snedstudsar på en leråker inte förstör spelet. Fördelarna slutar inte där; med konstgräs skapar vi möjligheter för en mängd evenemang – inte bara fotboll utan även familjeevenemang och konserter. Genom en multifunktion ges möjlighet att få en god ekonomi på arenan då den tas i bruk. Detta är några av argumenten till varför vi väljer konstgräs på Stockholmsarenan – i synnerhet när konstgräsutvecklingen går så mycket framåt att till och med FIFA rekommenderar konstgräs för anläggningar i vårt nordliga klimat.

År 1912 invigdes slakthusområdet. Här fanns bostäder för både veterinärer och slaktare. Det fanns slakthallar och stallar för allt från småboskap till hästar och nötkreatur. Det fanns kyl- och maskinhus. Området har sedan dess växt till norra Europas största partihandelsområde för den typen av produkter. 70% av de charketuriprodukter som Stockholmarna konsumerar idag kommer från slakthusområdet.

Konung Gustav V och prinsessan Ingeborg var på plats vid invigningen 1912. 100 år senare är det dags för en ny invigning på samma plats. Det blir inte samma typ av slakt, men definitivt ett antal lag och idrottare som kommer att krossa varandra.

För drygt en månad sedan startade vi rivningen på byggplatsen, och nu kan jag säga att det går undan. Snart är husen närmast ICA puts väck!

Under våren flyttar vi upp Stockholmsarenans informationscenter på Arenatorget mellan SkyView och Globen Shopping. I dagsläget håller vi bemannat tre dagar i veckan, vilket kommer att vara ett minimum även på den nya adressen.

Vad tycker du att vi ska fylla den nya informationspaviljongen med? Har du tips och pigga idéer som skulle kunna förbättra informationsinnehållet – hör av dig till oss!

Syftet med paviljongen är att du som besökare ska kunna följa projektets utveckling från ax till limpa – och hokus pokus fillijokus – snart står Stockholmsarenan på plats.

Den 5 december 1931 invigdes den första inomhusarenan för ishockey – Ahrenbergs flyghangar på Lindarängen i Stockholm. Hangaren användes för flygplansreparationer under sommaren och för ishockey under vintern och under flera matcher kunde flygplan hänga ner från taket. Inomhushallen hade en plan som mätte 27 x 50 m, en publikkapacitet på 1500 personer och isen konstfrös med speciella kylmaskiner (Se bild nedan). Ur flera aspekter sågs hangaren som en provisorisk lösning och 1938 tvingades hallen att stänga ner. Därefter fick ishockeyn flytta utomhus igen och det dröjde till 1955 innan Stockholm fick en ny inomhusarena. Den 4 november 1955 invigdes Hovet.

De kylmaskiner som användes till isen i Lindarängens flyghangar flyttade med till Hovet och finns än idag att hitta i en av Hovets foajéer. Nu är det dags att hitta ett nytt hem för dessa. Har du något förslag på vad vi kan göra med dem – hör av dig!

Inom en timme kan redan idag 1,5 miljoner människor ta sig kollektivt till Globen city. Knäckfrågan som jag ser behöver lösas är överlag hur vi får människor att nyttja de kollektiva färdmedlen som finns inom staden. Jämfört med många andra städer i Europa, erbjuder Stockholm en fantastisk tillgång till kollektivtrafik (förutom denna vinter kanske…)

Jag läste en insändare i Metro för någon vecka sedan där skribenten tog upp hur kollektivtrafiken kan bidra till vinster för människor och miljö. Kontentan var att det borde ligga ett större fokus på att förbättra kollektivtrafiken i Stockholm.

Men även om kollektivtrafiken utvecklas än mer – hur stimulerar vi folk att nyttja den? Denna fråga arbetar vi intensivt med inom Stockholmsarenans projektorganisation. Vi har en vision där vi strävar mot ett mycket högre kollektivt resande än idag. För att nå visionen kommer digra informationsinsatser att krävas, men även som jag ser det en ändring av inställning hos gemeneman. I många fall handlar det om ett aktivt val – kollektivt eller egen bil.

Nu på lördag klockan 20.30 – 21.30 är det dags för Earth Hour. För dig som lyckats undgå att höra talas om Earth Hour är så är det en gemensam aktion världen över för att uppmärksamma klimatförändringarna och slå ett slag för miljön.

Det hela startade år 2007 när Världsnaturfonden i Australien bestämde sig för att göra beslutsfattarna i landet uppmärksammade på klimatfrågor. 2000 företag och 2 miljoner privatpersoner i Sydney släckte ljuset i en timme. Året efter hakade 35 länder världen över på den uppmärksammade aktionen Earth Hour. 50 miljoner privatpersoner släckte sina lampor i en timme år 2008. Till och med självaste Konung Karl XVI Gustaf släckte fasadbeslysningen på slottet.

Förra året ökade medverkan till 88 länder. 4000 städer släckte sin belysning. Mörklades gjordes även Ericsson Globe, Egyptens pyramider, The Strip i Las Vegas, Olympiastadion i Peking, operahuset i Sydney och många många fler.

I år släcker vi Ericsson Globe igen. Vi bidrar dessutom i det lilla genom att släcka ner Stockholmsarenans informationscenter. Det är viktigt att vi tillsammans tar vårt ansvar och värnar om miljön – helst mer än bara 1 timme om året. Earth Hour har blivit en viktig manifestation som förhoppningsvis får oss att tänka lite extra på miljön. Vi kanske äntligen börjar källsortera eller slutar borsta tänderna under rinnande vatten.

Imorgon släcker jag kl. 20.30. Gör du?

Igår, torsdagen den 25 mars, tog Stadsbyggnadsnämnden beslut om att godkänna Stockholmsarenans detaljplan. Läs mer om detta under Stockholmsarenans nyheter – http://www.stockholmsarenan.se/nyheter/

Den franske arkitekten Eugène Violette-de-Duc som levde och dog under 1800-talet sa: ” Arkitekturen är konsten att bygga. Den består av två delar, teori och praktik”. Det i sig är en självklarhet och vi som arbetar med Stockholmsarenan befinner oss mitt i den självklarheten. Än så länge kan vi bara bläddra bland papper med mängderna av matematiska uträkningar, ritningar och visionsbilder. Inte långt framför oss ligger det första spadtaget.

I och med att Stockholmsarenan byggs med skjutbart tak blev jag lite nyfiken kring hur utvecklingen sett ut för detta. Vilken var egentligen den första arenan med skjutbart tak?

Jag sökte på nätet och fann Mellon Arena i Pittsburgh som byggdes 1961. Taket som var kupolformat uppdelades i åtta sektioner varav 6 av dessa kunde skjutas in under de två resterande. Det sägs vara den första arenan av storlek med ett skjutbart tak. Det betyder inte att de var först att tänka tanken. Redan under antikens Rom användes något som kan liknas vid ett skjutbart tak.  I Colosseum som tog 87 000 åskådare användes vid behov en markis som skyddade åskådarna från regn eller sol. Den gjordes av tyg och linor som täckte 2/3 av arenan och lämnade ett hål i mitten. Sjömän togs in för att sköta markisen som kan liknas vid ett jättestort segel.

Med andra ord så fanns tankarna där redan för 2000 år sedan, men tack och lov så har tekniken utvecklats sedan dess…

Uppsala bjöd på snöoväder men det hindrade inte Hammarby från att ta hem SM-guld i bandy. Ett stort grattis till Hammarby och det efterlängtade guldet!

Några av oss var på plats i Uppsala – bland annat Ted Mattsson, projektchef för Stockholmsarenan.

Hur var matchen och stämningen på Studenternas IP i Uppsala?

- Stämningen var magnifik med fullsatta läktare och klackar som sjöng matchen igenom. Matchen var dock bedrövlig då det ymniga snöovädret eliminerade alla möjligheter att spela bandy. Trots att ett flertal traktorer och ismaskiner kämpade med att få bort all snö från isen, och extra periodpaus, så var det ändå drivor när spelet drog igång. Stundtals så bestod matchen endast av utkast fram och tillbaks mellan målvakterna. Det var svårt att se något i snöyran och det måste ha varit väldigt svårt för spelarna. Stundtals var det minst fyra bollar på planen något som upptäcktes långt efter att de kastats in på planen.

Jag såg inslag från matchen på nyheterna och publiken liknade ett gäng snögubbar som hejade på i matchen. Hur var det att stå där i ovädret?

- Det var kul att umgås med kompisarna men ovädret och brist på väderskydd gjorde att det inte var så behagligt. Blötsnön och vindarna gjorde att man blev klädd av ett istäcke som sedan smälte så att man blev genomvåt. Men jag kan tänka mig att kameramän och personer med andra funktioner hade det värre.

Har du några egna reflektioner över den svenska bandyn generellt?

- Att genomföra Sveriges tredje största idrottsevenemang under dessa förhållanden är helt ovärdigt. Det är osportsligt och slumpmässigt. Domaren kan inte se linjerna osv. För en SM-final måste villkoren vara mycket bättre. Skydd mot väder och vind måste garanteras både för spelare och åskådare. Gårdagens folkfest blev inte fullt så bra när inte alla som köpt biljett kom in på läktarna samt att många gick efter halva matchen pga de dåliga väderförhållandena. För att inte försämra bandyns ställning som en stor angelägenhet i Sverige så måste villkoren bli bättre och matcherna spelas i hallar och arenor där det sportsliga avgör samt där åskådarna kan ta del av besökarservice i samma nivå som andra konkurrerande sporter och evenemang.

Firade du med Hammarby när de vann SM-guld?

- Ja det blev en och annan skål efter matchen. Det var verkligen Bajens tur att vinna nu efter ett antal förlorade finaler. Vädret hindrade som sagt allt tekniskt spel men viljan att vinna var starkare hos Bajen och det var det som avgjorde.